Sov väldigt dåligt natten till idag. Vaknade flera gånger och hörde inte klick ljudet från andningslarmet så trodde att Brodhir dött. 
Det här är så jobbigt, att oron har ökat ju närmare de här dagarna kommer. Imorgon är det exakt 2 år sedan vi fick vi veta att Léons hjärta inte längre slog. Det gör så ont i hjärtat. Vet inte hur ja ska hantera mina känslor riktigt. För att inte känna smärtan så försöker jag stänga av känslorna vilket är helt fel att göra för då ökar bara ångesten. 
Var ju hos kuratorn häromdagen och hon är bra på att peppa mig så nu måste jag försöka att inte stänga av. 
Kommer ju inte att dö av ångesten så varför är jag så rädd för den?
 
Min kära syster kommer hit imorgon för att hjälpa till med tårtan osv så då kan man kanske få tankarna på annat håll.
Idag vart det en riktig långpromenad. Först gick vi till polisen för att hämta ut mitt id-kort, sen vidare till jourhörnan och hämtade ut 3 paket. Vidare därifrån hem till Jimmys mamma och tog en fika. Efter det så fortsatte promenaden till ballongverkstan (nära friends arena) för att köpa lite ballonger, papptallrikar osv. Sen vart det bara en sväng förbi konsum vid oss innan vi kom hem.
 
Hoppas på att kunna sova i natt men det känns lite svårt redan nu.