Idag går vi in i vecka 35 (34+0) och det börjar bli riktigt påfrestande känslomässigt. Har så mycket blandade känslor. Jag drömmer om hur vi får besked att något är fel med lillebror eller fel på flödet osv, det går i bakhuvudet hela tiden. Visst, vi har kontroller varje måndag men det är ändå jobbigt.

Även om jag äter medicin för att det inte ska kunna bildas proppar så vet man aldrig vad som kan hända, det är tyvärr svårt att tänka på annat sätt med tanke på vad vi får leva med.

 

Är så nojjig att läkaren ska hitta något idag som tyder på att något är fel. Visst att jag känner lillebror röra sig där inne men så var det med Léon också...

 

För att försöka skingra tankarna och tänka positivt så fixade jag det sista igår, kokade hans nappar och flaskor så det är gjort. Packade även ner en del i vår väska som vi ska ha med oss när det är dags att åka in. Så nu är det viktigaste nerpackat för hela familjen.