Wohoo, vaknade imorse och kände att fy tusan va skönt, har inte vaknat en enda gång under natten. Loggade in på facebook som vanligt och BAM en bild på ett positivt gravtest med texten "Hoppsan". Personen som la upp den är 55(?!) och hans fru är runt 40+. Båda har vuxna barn sedan deras tidigare förhållanden. För det första så tycker jag att de är för sent att skaffa barn i den åldern. För det andra så tycker jag inte att man lägger ut nåt sånt på ett socialtforum med den texten, jag tycker att det är väldigt provoserande.
 
Känner mig så avundsjuk och bitter på människor, vet inte hur jag ska ta mig ur allt de här mörka. Det enda som får mig att klara vardagen är tanken och hoppet om att kunna ge Léon syskon, och det känns som om det kommer ta en evighet. Om ägglossningen har hoppat igång och börjat fungera normalt igen så har jag beräknat att mensen ska (förhoppningsvis inte) komma någon gång mellan lördag-måndag. För skojs skull så tog jag ett gravtest imorse men i vanlig ordning så visade det absolut ingenting så hoppet är inte stort...
 
Usch, idag har varit en sån där dag då allt känns för jävligt. Hoppas på att morgon dagen känns betydligt bättre.
Wohoo, vaknade imorse och kände att fy tusan va skönt, har inte vaknat en enda gång under natten. Loggade in på facebook som vanligt och BAM en bild på ett positivt gravtest med texten "Hoppsan". Personen som la upp den är 55(?!) och hans fru är runt 40+. Båda har vuxna barn sedan deras tidigare förhållanden. För det första så tycker jag att de är [...]

En lättnad

Publicerat i: » Vardagsliv
Som jag skrev igår så promenerade vi tidigt iväg till lilla pussgurkan idag. Kunde inte släppa tankarna över hur det möjligtvis kunde ha sätt ut där när vi kom dit.
Väl inne på kyrkogården så såg vi snabbt att det låg bara ett fåtal mindre grenar på marken vilket var en lättnad att se. Ju närmre vi kom desto mer nervös blev jag. Väl framme så ser vi att allt är kvar, till och med rosorna som står i vasen stod kvar. Det enda var att några av sakerna och Léons gosedjur var jordiga så det tvättade vi av i utekranen. Vilken otrolig lättnad att se att allt var kvar och inget var förstört!
Som jag skrev igår så promenerade vi tidigt iväg till lilla pussgurkan idag. Kunde inte släppa tankarna över hur det möjligtvis kunde ha sätt ut där när vi kom dit. Väl inne på kyrkogården så såg vi snabbt att det låg bara ett fåtal mindre grenar på marken vilket var en lättnad att se. Ju närmre vi kom desto mer nervös blev jag. Väl framme så ser [...]
Fy tusan vilken storm vi haft idag. Det var en himla tur att vi gick tidigt till gubben idag. Jag har aldrig sett ett sånt oväder förut, trodde att träden utanför skulle blåsa omkull. Husen som står snett bredvid vårat såg man knappt. Värst var det när det blixtrade och åskade oavbrutet rakt ovanför oss. Jag avskyr verkligen åskan, den är så obehaglig.
Fick upp en jätte konstig tanke och känsla som gjorde mig ledsen och fick tårar, jag vet att min lilla älskling "inte är här" men det spelar ingen roll, jag blev ledsen för att han är själv där borta vid sin plats och det är storm. Jag är hans mamma, min uppgift är att skydda honom och är jag där? Nej jag är hemma i trygghet och skydd... USCH!
Nästa tanke som kom är att hur ser det ut där nu? Tänk om blommorna har blåst iväg och blivit förstörda? och Léons gosedjur som han har, står dom kvar? 
Vi måste till honom imorgon så vi kan försäkra oss om att allt är kvar och fint.
Fy tusan vilken storm vi haft idag. Det var en himla tur att vi gick tidigt till gubben idag. Jag har aldrig sett ett sånt oväder förut, trodde att träden utanför skulle blåsa omkull. Husen som står snett bredvid vårat såg man knappt. Värst var det när det blixtrade och åskade oavbrutet rakt ovanför oss. Jag avskyr verkligen åskan, den är så [...]
Visa fler inlägg